Kärlek - Spelar mig ett spratt
Över honom ena sekunden andra inte. Fällde en tår för han. Haha, kommer låta super töntigt men såg att han hade ett förhållande och bara för en sekund rasade min värld. Bara för en sekund lät jag mina tårar fall för han. Sedan var allting bra igen. Det konstiga var, kanske 45 min innan, hade jag tänkte att jag inte behövde dina kyssar eller din kärlek bara jag hade din närvaro. För det stämmer, jag klara mig bara på att du finns där och låtsas bry dig om vad jag har att säga. Det är den enda jag behöver och om jag inte snart får prata med dig spricker jag. På riktigt, klara mig inte utan att berätta onödig information till dig. Tyvärr.. Ska inte deppa och skriva massa inlägg om hur mycket jag saknar dig och hur mycket jag behöver dig. Istället ska jag göra något åt saken.
Nåväl, jag är över dig. Jag älskar dig inte. Jag tycker om dig som en vän.. Det har jag alltid gjort.
Att ta tillbaka gammal kärlek är som att läsa en bok man redan läst,
man vet slutet.
Människor - Sanningen
Jag blir hellre sårad av sanningen än lycklig av lögnen.
Det är inte så, jag blir hellre lycklig utav lögnen än sårad utav sanningen.. För jag lever i min lilla egna värld och vill inte att perfektionen ska förstöras. Jag vill inte veta sanningen, för jag vet att den är brutal. Om någon säger att jag är vacker men egentligen tycker jag är ful som stryk, tror ni jag vill veta vad folk verkilgen tycker om mig? Nej, för jag vet vem jag är och jag vill inte höra andras negativa åsikter om mig. För det sårar mig och varför ska jag behöva vara ledsen och sårad över någon annans åskit när det bara är min som räknas? Vem jag är för mig själv, det är det som spelar någon roll.
Men vi människor har någon tendens att alltid vilja veta sanningen, varför? Vet själva att vi kommer bli sårade i slut ändan. Jag skulle inte vilja veta om min pojkvän var otrogen om jag var lycklig med han. Jag skulle inte vilja veta att han tyckte någon annan var snyggare än mig.
Det de små lögnerna som gör oss som lyckligast. Vi tror verkligen att det finns någon där ute för oss som skulle göra vad som helst.
En liten lögn till er.
- Det finns en som kommer att göra allt för er.
"Quick, pretend you're sleeping!" never gets old.
Syskon - Förebilder?
Det gjorde ont, det gör ont. Att få reda på att alla hade rätt om dig, att det de sa stämmde, att allt var sanningen. Jag stod där som ett fån och försvarade dig och sa att aldrig skulle hon göra något sånt. Men de hade rätt, du är ett äckel. Att stå se mig in i ögon och ljuger. Jag bad att det inte var sant och innerst inne visste jag att det inte var så. Men jag hade fel. Allt de sa om dig, att du gjort, stämmde.
Det var ett stort svek!
Tror du att jag hade övergivet dig? Tror du att jag inte hade försvarat dig ändå? Tror du att jag hade tappat all min respekt för dig? Om du trodde det, hade du fel. Men tyvärr just nu, är du ingen för mig. Att jag, din egna syster inte visste sanningen men en massa äcklon visste. Vet du hur galet arg jag blev när han snackade så där om dig. Vet du att vi bråkade tack vare Att han som som han sa?! Att jag vägrade tror på han. Att jag vägrade inse att det han sa var sanningen och det du sa var lögn.
.
Du var min bästa vän, en person jag litde på, en som jag såg upp till, en som jag ville vara, ville bli. Men se på dig nu, om jag någonsin blir som dig kommer jag förändras på stört. Det här har bara fått mig att inse, man kan inte lita på någon. Inte ens sin syster. Jag har tappat allt för dig. Synd att det måste bli såhär, men jag klara inte av att låtsas som ingenting. Har inga ord för det jag känner just nu, är bara så sjukt besviken.
.
Ha- och du försökte säga vad jag skulle göra och inte! Varför? Det du har gjort är så mycket värre. Jag är en bitch men jag är ingen slampa. Är trött på dig och din falskhet. Jag vill aldrig vara som dig, inte ens lite. Det är illa nog att jag liknar dig.
Från och med nu. Aldrig säga något till någon om något!
Tycker du jag är bitch?
Du inte träffat min syster..
Du - Stark?
Att vara stark, vad innebär det egentligen?
Är man stark om man inte bryter ihop när någon lämnar en?
När man har förlorat allt och ändå ta sig upp på toppen?
När man inte tar åt sig utav andra människors åsikter?
.
Helt ärligt, jag förstår mig inte på när någon kallar en svag. Man är inte svag för att man bryter ihop utan männsklig. Det är svårt att skriva om något som jag inte begriper mig på. Om man inte bryter ihop när man ser en älskade försvinna, dö, lämna en förevigt. Då är man inte männsklig, då är man inte stark. Då är man skrämmande och har inte förstått var livet går ut på. Jag avgudar folk som har förlorat allt, deras hem, familj men ändå som lyckas ta sig upp och lära sig älska på nytt. De är mina förebilder för de bevisar att i livet är allt, möjligt.
Om jag är stark? Nej, men jag är inte svag. Jag har varit svag men jag tog mig upp. Jag klara mycket men jag bryter ihop när det väl gäller. Men aldrig framför någon. Jag skulle, kommer aldrig visa mig svag för någon. Aldrig. Tårar visar svaghet. Tårar för någon annan. Någon som inte förtjänar dina tårar. De som förtjänar dina tårar kommer aldrig göra så du gråter utom när de lämnar planeten.
Då förtjänar de dina tårar.
Jag tycker jag och min syster har vart starka idag. Jag tog mod nog och skrev till mitt ex. Vissligen var det inte mycket men jag tog mod nog och bet ihop och skrev. Min syster bjöd hem honom för att prata, alltså hennes ex. Det är stark gjort utav båda oss. Stark, mod är ett bra sätt att beskriva ordet stark.
Tycker ni inte?
.
Det finns två typer av människor.
Den ena som går före och presterar och den andra som kommer efter och kritiserar.
Kärlek - Låtar?
Är det inte störande när man älskar någon och så får man en låt tillsammans och när man väl gör slut spelas låten hela tiden? Jag har två låtar som jag delar med två olika personer. Den första är replay, den är så fin! Varje gång jag och mitt ex var så spelade vi den låten hela tiden. Sedan när vi gjorde slut spelade radion den hela tiden och jag blev ledsen. Fast nu när jag hör den blir jag gald för tänker på han och våra minnen. Men nu spelas ju Gubben i lådan hela tiden och jag blir sjukt ledsen. Kommer ihåg när jag insåg att det var min och hans låt. Varje gång vi var hemma hos mig, låg han och sjöng i mitt öra den låten. Tillsist lärde jag mig den och vi låg och sjöng den tillsammans! Haha. Jag är jätte deppig idag. Nåväl. Inget depp mer.
Så Gubben i lådan låten betyder mycket för mig! Ville bara ha det sagt.
God natt alla söta! :)
Ta hand om det du har, innan det är försent
Illska som jag har förtjänat!
Den senaste månaden har jag vart på fruktansvärt arg. Nu undrar jag vem jag egentligen är arg på.
Honom eller mig själv? På mig själv egentligen men är för stolt för att säga det. Inte för att dra den hela historian som jag har berättat miljoner gånger men. Han var otrogen, full med 3 olika tjejer en kväll, en utav dem var hans ex. Jag kom på han, så jag slutade bara prata med han. Men tillslut insåg jag att jag inte hade givt han en chans att förklara. Jag förlät han självfallet. (jag trodde det var en tjej och att han puttade bort henne!) Men desto längre vi var tillsamman desto mer detaljer fick jag. Helt plötsligt fick en en illska och visste vart jag skulle lägg den. Men vi gled ifrån varandra, vi var fortfarande tillsammans bara inte hälsa på varndra i skolan och gick förbi och umgicks med våra vänner i skolan ist för varandra. Inte ovanligt!
När det blev helg skulle jag och mina vänner till några killar och sova över. På en lördag, fredagen hade jag berättat till mina vänner vad han hade gjort att det var tre tjejer och att han inte hade puttat bort dem/henne! De sa massa skit som provcerade mig. I alla fall. På lördagen var det alkohol inblandat men jag dricker inte så jag satt och kolla på hur alla blev full. En kille var full så jag tog hand om honom eller vad man ska säga. Kort sagt, jag var otrogen men vi hade inte sex det var ett meninglös strul och lite mer, men jag puttade bort honom! Och sa att jag hade pojkvän.
En vecka senare ringde jag till min pojkvän och berättade fast jag berättade inte sanningen riktigt. Tror ni han förlät mig? Nej! Vet ni hur förbannad jag blev? jag gick upp i taket! Men svalde min illska och tänkte att han kommer säkert tillbaka. Dagen efter vad innan julafton så jag åkte hem till han och lämnade hans julklappa och en brev. Och då trodde jag verkilgen att han skulle skriva Tack eller vad som helst. Tror ni han gjorde det? Knappast! Så min illska börja komma och jag blir mer och mer arg.
Men jag inser nu att det är jag som har gjort fel! Han har ju all rätt att bli arg. Jag hade också all rätt att bli arg förut men jag valde att svälja det och gå vidare med han. Vi ni hur mycket jag saknar han och hur mycket jag vill skrika på han att också har gjort fel. Men jag har förbjudigt mig själv att göra det för det visar svagthet. Och jag vill aldrig visa mig svag! Men jag saknar han något fruktavvärt mycket. Det är som en del av min saknas som jag inte kan få tillbaka. Jag vill säga det till han men jag vågar inte, eller ja, jag vågar inte. För jag är feg. Så jag väljer att gå vidare, själv! Och inte låta mig tänka på han. För om jag tänker på han skapar jag en bild som är perfekt men vårt förhållade var ju långt ifrån perfekt som alla andra förhållade!
Och jag bär fortfarande min illska och det är rätt åt mig!
Aja behvöde verkilgen skriva av mig! :)
Det enda sättet ett bli kvitt din smärta är att radera källan till den.
Vänskap - Utbrott?
Jag och mina vänner har en väldig bra relation, (nu går jag bara ifrån mina tjejvänner) Vi är några stycken, det finns en eller jag skulle vilja säga två ledare. Jag är en utav dem. Och det är endast för de andra tjejerna är för svaga för att stå på sig och sing egna åsikt. I vårt lilla "gäng" är vi populärar och ser bra ut. Och det är så. Inte något jag bara säger. I vårt gäng är vi extremt ytliga och snacka alltid skit och om killlar.
Mina vänner, i vissa fall älskar jag dem högt och vill dem inget ont. Eller jag vill aldrig dem något ont såklart. Men har ni något fått den känslan att få för mycket ut av någon? Det har jag flera gånger, och vad gör man då? I början skrek jag åt dem och sa precis vad jag tyckte, men det går inte. För de blir sårade bara för att det var jag som sa det, deras vän. Så vet ni vad jag gör för att inte bli arg och kasta ut onödiga kommentarer? Jag räknar tyst för mig själv till 3, vänder och går i väg. Oftas kommer de till mig och frågar om jag är sur eller ledsen. Då är jag super dryg och svara bara låt mig va. När jag kommer hem går jag ut och springer bort min illska och sedan är jag glad!
Så jag vet att ens kompis kan reta galfebern på en! Det gär jag och min bästa vän hela tiden. Och vi båda har ett temprament som inte är att leka med! Fast vi har bara slagit på riktigt en gång och det var länge sedan och behövdes. Nu när vi är sura eller arg ignorerar vi bara varndra och sväljer våra problem och det är bra. Men våran vänskap är gammal ungefär 5-6 år :) Så vi har lärt att behärska oss!
Folk som snackar skit i din närvaro,
snackar skit om dig i din frånvaro!
Kärlek - Underbar känsla eller bara påhittat?
Jag har vart kär två gånger, eller jag skulle vilja säga en gång. Fast det förståss när jag var en liten och var en plutt och inte den "riktiga" kärleken. Snabb info om min första kärlek. Jag gick i 6an och chattade dag ut och dag in med en kille messade med han hela tiden då jag inte satt vid datan. (han gick i min skola) Vi höll på i ungefär ett år innan vi blev tillsammans och jag var verkilgen kär.
Min första kyss fick jag av han och jag fick bokstavligen fjärillar i magen, jag rapade ut dem :$ okej inte riktigt. Men nästan. En dag var han var han otrogen, eller otrogen och otrogen beror på hur man ser otrogenhet. Han pussade eller kysste en annan tjej.
Jag vart HELT heartbroken såklart. Han var den första killen jag grät över. Och jag grät. Men jag gjorde inte slut. Jag vågade inte. Jag klarade inte av att såra någon annan människa. Klara fortfarande inte av det. Gick några veckor och han gjorde slut. Förstår ni vilken skit han var? Han hade absolut ingen anledning.
.
Vad som hände med mig?
Jag var förkrossad, ni vet den där känslan som inte går bort, man vill bara försvinna och inte gå vidare?
Jag trodde i ett helt halv år om inte mer, att han skulle inse och vilja ha tillbaka mig. Jag drömde om han hela tiden att han skulle komma tillbaka och säga att han hade gjort fel. Jag tänkte att jag skulle gå fram till han flera gånger och säga vad jag verkligen kände. Tror ni jag gjorde det? Nej, självklart inte!
I stället skickade jag sms och skrev att jag saknade han och massa saker.
Tror ni han vart mer kär i mig då? Knappast!
För vem vill vara tillsammans med ett plåster som är desperat?
Helt ärlig ingen.
Så om du är jätte kär säg det till han och skicka inget sms.
.
.
Den enklaste regeln är att ALDRIG skicka något dumt sms att du saknar honom/henne.
Det är svårt att bli av med sin första kärlek men det är så värt att komma över honom/henne för tro mig, h*n är inte perfekt, eller "the one". H*n är förmodligen en fantasktist avbild av din fantasi.
Håll ut för det finns någon som älskar dig och verkligen älskar dig som aldrig kommer släppa dig!
Jag älskar honom, men jag älskar mig lite mer.
Blogg om typ livet?
Hej igen, kan inte vänta att börja blogg på riktigt nu. Har så mycket att skriva. Jag ör hur ung som helst men har vart med om mycket. Nej, inte värsta sakerna.
Jag ska berätta lite om mig själv. Jag är är ganska så ung så vill säga så därför tänker jag inte nämna min ålder i bloggen för att jag tror ingen skulle läsa det jag skrev då.
.
Jag kommer ifrån en helt vanlig familj, min mor är utlänsk och min pappa är helsvensk. Jag har en store syster och en store bror. Jag älskar att hitta på nya saker och träffa nytt folk. Jag är väldigt blyg men när jag väl lär känna personerna kan jag inte stänga min mun. Jag är en väldigt oseriös person och tar livet med en nypa salt. För trots allt lever man bara en gång och då är det bara att leva fullt ut och inte tveka. Jag är nöjd med mitt liv, verkilgen så är jag det. Har inte haft några stora problem alls. Utom sådana ytliga som handlar om kärlek och sånt, eller ytliga det är bara enligt mig.
.
Jag vill helst gå igenom 3 punkter eller fördjupa mig i tre punkter´.
1. Kärlek.
2. Vänskap.
3. Dig själv.
Jag kommer göra flera olkia inlägg som kretsar om det ämnena för det är det som är viktigast för mig just nu. Ska skriva tre stycken inlägg om varje sak ikväll sen blir det mer :)
Livet är en komedi för den som tänker, en tragedi för den som känner..
Testar.
Hej, vill bara ha denna blogg för att skriva lite, för jag tänker föööör mycket om livet, "kärleken" och mycket mer.
I tried being normal once. Worst 5 minutes of my life.
